Log ind
VAREKURV
Katinca Fungbrant är nöthälsoveterinär och arbetar med kalvar, ungnöt och dikor på Gård och djurhälsan, där hon träffar lantbrukare och ger råd om djurhälsoarbetet. Vid sidan om arbetet går hon en masterutbildning i djurvälfärd. Hon berättar att definitionen av djurvälfärd enligt världshälsoorganisationen för djurhälsa, är att djurvälfärd syftar till det fysiska och psykiska tillstånd hos ett djur i relation till de omständigheter under vilka de lever och dör. God djurvälfärd innebär då att djuret är friskt, har god komfort, är välnärt och frånvaro från obehagliga tillstånd så som smärta, rädsla och stress, samt att djuret har möjlighet att utöva beteenden som är viktiga för djurets mentala hälsa. Det är en bred definition men den omfattar det som är viktigt, menar Katinca, och det är också det hon utgår i från i sitt djurväldfärdsarbete.
Katincas bild av hur svenska nötdjur har det i förhållande till definitionen av god djurvälfärd, är att de har det mycket bra.
Visst, ”Bregott reklamen” är en reklam men det är faktiskt också verkligheten för väldigt många djur i Sverige sommartid. Men hela skalan finns, och vårt jobb som djurhälsoveterinärer är att putta den i rätt riktning, säger Katinca.
En av de största styrkorna inom svenskt jordbruk och där vi också utmärker oss jämfört med andra länder, det är friska djur. Vi slipper många av de allvarliga sjukdomar som nötkreatur drabbas av i andra länder, och har ett mycket gott djurhälsoarbete
Om inte djuren är friska så är det svårt att rätta till andra problem med djurvälfärden, så där har vi en stor fördel, menar Katinca
Jag träffar dessutom så många djurägare som går mycket längre än vad lagen kräver, och har både större utrymmen, längre betesperiod och många andra fördelar för djuren som de egentligen inte måste enligt lagstiftningen, säger hon.
Lantbrukare och veterinärer är ganska eniga om målbilden av en god djurvälfärd och att friska djur är en förutsättning för att nå dit. Däremot kan det vara så att lantbrukare har andra prioriteringar i arbetet för att uppnå en god djurvälfärd, framför allt när det kommer till ekonomi. Men den stora skiljelinjen i uppfattningen om vad en god djurvälfärd är och hur man når dit går snarare mellan branschen och konsumenterna.
Ofta är djurägare och veterinärer överens om vad en god djurvälfärd innebär men för konsumenten väger ofta andra värden in. Det är viktigt med naturlighet, att djuren får ha en naturlig miljö vilket ofta syftar på att djuren ska vara utomhus, men som veterinärer kan vi också se nackdelarna med utevistelse när det kommer till t.ex. klövhälsa eller möjlighet att söka skydd från väderförhållanden. Det naturliga behöver inte alltid vara det mest optimala för djurvälfärden, säger Katinca.
Katincas take home message till sina kollegor är att våga prata djurvälfärd ute på gårdarna.
-Vi kan väldigt mycket om djurvälfärd och har en bred kompetens men jag upplever ibland hos kollegor att de är rädda att djurägarna kommer att uppfatta dem som djurrättsaktivister när de pratar om förbättringar för djuren. Där gäller det att hitta balansen i hur vi hjälper och stöttar djurägaren i att göra dessa förbättringar. Och våga använda ordet djurvälfärd – det är inte detsamma som djurrätt!
Här kan du också lyssna på podden:
iTunes/Apple Podcasts
Spotify
Acast
Kontakta oss
Har du tips på intressanta gäster eller en idé som kan passa i podden, förfrågan om ett sponsorsamarbete eller något annat som du vill berätta för oss? Välkommen att maila Maria och Nathalie på podcast@swevet.se
Swevets podcast Allt för friskare djur riktar sig till i första hand till djurvårdspersonal. Vi rekommenderar alltid djurägare i behov av råd och hjälp att vända sig till sin veterinär.
Ansvarig utgivare: Peter Bjurling
